JÄGARPORTRÄTT – Hanna Harnesk

Hanna H - älgjakt

Namn: Hanna Harnesk

Bor: I Gummark, en by utanför Skellefteå, Västerbotten.

Familj: Består av en jakttokig sambo, Johan, samt våra två barn. En pojke på nio år och en flicka på sju år. De är vana att följa med ut i skogen, ibland med glädje och ibland efter lite lock.

Hundar: Vi har i dagsläget två hamiltonstövare, en tysk jaktterrier och en foxterrier. Vi jagar både hare och räv med stövarna. Terrierna använder vi som sprängare. Tyskterriern driver även klövvilt samt används till spårning.

Sysselsättning: Arbetar som undersköterska på en geriatrisk avdelning på Skellefteå lasarett.

Beskriv dig själv med tre ord: Det är nog lättare för andra men jag skulle kunna säga att jag är en anpassningsbar tidsoptimist.

När o varför började du jaga: Jakten har alltid funnits i min närhet som en naturlig del av vardagen och har även blivit en livsstil för oss. Jag började, redan som liten, att följa pappa ut på älgpass. När han gick med hund kunde jag sitta med nån av de andra i laget och när jag blev lite äldre avancerade jag och fick följa med som hundförare. Förutom jämthund hade vi även pointer som vi jagade med, främst i skogslandet. Hade också förmånen att ha en kusin med tillgång till stövare som introducerade harjakten. Jag tog jägareexamen ganska tidigt så det dröjde några år innan jag blev arton och fick stå på egna ben på riktigt.

Varför jagar du idag och vad kännetecknar en bra jägare: Jakten för mig är en livsstil som räcker året om, en möjlighet att koppla av, att få dela glädje och upplevelser med andra men även att få en egen stund i skogen ibland. För mig är det en helt naturligt sysselsättning som även ger vår familj bra mat på bordet. Jakten ger även en dosa spänning och motion. En bra jägare tar sitt ansvar och förbereder sig med bla övningsskytte under icke-jakttid, visar vördnad för viltet och god jaktetik.

Favoritjakt: Precis som årstiderna har all jakt sin tjusning. Jag har svårt att komma på någon jaktform som skulle kännas helt främmande för mig. Favoritjakten är nog den man håller på med för stunden, alltså kan det variera från gång till gång.  Har man en duktig hund förgyller även den upplevelsen vilken jaktform det än handlar om. Jag tycker om att röra på mig, alltså föredrar jag rörlig jakt men i verkligheten sitter jag nog lika mycket på pass.  Eftersom vi har stövare och terrier blir det naturligt att mest tid läggs på dem och jakt på hare och räv är väldigt roligt och spännande. Vill man ha barnen med sig ut på jakt är en stövare ett perfekt val av jakthund och att ha barnen med ger fler och trevliga tillfällen i skogen än att vara inne/hemma med dem vilket i sin tur ger en mamma med bättre humör. Trots hundvalet i vårt hus är det nog inget som personligen slår vinterjakt på ripa eller jakt med stående fågelhund i skogen eller på fjället.

Bästa jaktminne: Oj så svårt! Det finns många minnen av både lyckade och mindre lyckade jakter. Det bästa behöver inte vara det där flest/störst vilt har fällts, det kan vara den dag hunden gick som bäst eller andra minnen som är starka. För mig handlar det ändå om helheten och där ingår gärna ett fällt vilt. Vägen till skottet är också av betydelse, har man ansträngt sig och jobbat länge för resultatet blir upplevelsen än starkare. Första järpen, haren, älgen osv ger alla fina minnen. Den första råbocken sköt jag med min nyinköpta studsare en augustidag. Min sambo, då som nu, och jag hade suttit på var sitt håll på morgonen men så småningom gjorde vi varandra sällskap och smög runt i markerna. Vi smög över ett berg och närmade oss en dalgång. På andra sidan såg vi en fin bock som gick och betade. Jag kröp fram en bit till för att kunna få stöd av en liten förvrängd tall och Johan kom strax efter. Jag tog tid på mig för att skottet skulle bli helt perfekt och fick vänta in så jag skulle se hela träffområdet. Johan tyckte jag var långsam och ansåg med säkerhet att jag skulle missa min chans och ville inte se den fina bocken bli kvar i skogen. Han väste fram – ”skjut du int nu, så skjut jag, skjut du int nu så skjut jag”. Jag blev lite stressad men inte mer än att jag kunde krama avtryckaren och bocken låg på andra sidan dalen.

Ett annat minne och form av familjejakt hade vi tolv år senare. Våran pojke var då ungefär två och ett halvt år och flickan två månader. Vi hade då en finnstövare som vi släppt och han drev efter en stund hare för fullt. Johan och jag delade på oss med varsitt barn som sällskap för att, om möjligt, kunna skjuta haren. Jag och flickan tog plats vid ett älgpass som stod på backen vid en bredare stig. Det blev matdags för henne så jag satte mig i ”tornet” och ammade. Jag hörde att drevet närmade sig och efter en stund hörde jag hur haren kom hoppandes bakom min rygg. Den passerade och satte sig några meter framför oss innan den snabbt hoppade vidare medan Karin åt som bäst.

Vapengarderob: De bössor som är mest använda är en gammal, sliten sida-sida och en CG 1900 6.5 som också hängt med ett tag. Förutom de så finns en nyare hagelbock, ytterligare ett klass 1- vapen, en .22a samt en kombi.

De tre bästa jaktprylarna: Förutom bössa och för jakten ändamålsenliga kläder vill jag inte vara utan kniv och matsäck. Måste nog säga att jag inte vill vara utan hund-pejlen heller. Den är helt ovärdelig, speciellt när man har en tid att passa som att hämta barnen från skolan för att sedan ta med sig dem ut och fortsätta dagen. Pejlen väcker även intresse hos barnen och man kan få dem delaktiga på ett för dem roligt sätt.

Drömjakt: Har aldrig jagat utomlands så det skulle vara intressant att prova. Skulle vara trevligt att uppleva Skottland och jaga hjort.

Hanna H - jakt

Publicerad i JÄGARPORTRÄTT

Kommentera

Inlägg per författare

Alla våra inlägg

Bevaka blogginlägg

Ange din mailadress och skicka:

Vi som bloggar

Vi är jägare i olika åldrar med olika bakgrund, erfarenhet och drivkraft. Vi är olika som person och har olika yrkes bakgrund samt andra intressen. Gemensamt har vi jakt och jakthundar som livsstil. Läs mer om oss under meny "BLOGGARE". Vi delar med oss om vår vardag och livsstil Våga ni också!

Vill du blogga?

Är du jägare och tjej med erfarenhet av jakt sedan barnsben och vill dela med dig av din livsstil och intresse till andra. Välkommen att kontakta oss för möjligheten att bli en bloggare teamet Nordic Women Hunting. Kontakta Mona Eriksson på mona@nordicwhunting.com

Livsstil som jägare

Gilla vår Facebook

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
%d bloggare gillar detta: